Dålig bild tagen med kameran, men ni fattar grejen.

Och så jag med två texter på mittuppslaget.

Ny Generations medlemstidning utkommer till alla medlemmar. Det är ca 12.000 stycken.

Jag skrev mitt bidrag i ett halvsovande tillstånd. När de kritiska kommentarerna började rulla in under dagen så kände jag: jag kanske inte borde skriva om mina åsikter. Sluta skriva krönikor, sluta tycka, sluta sticka ut hakan. Jag tänker ju uppenbarligen fel ändå.

Men sedan slog det mig att jag håll på att psyka ut mig själv. För om inte jag skriver mina åsikter, vem ska då göra det? Och hur kan de vara fel åsikter om de är mina egna? Det är som att säga till någon gråter hejdlöst: Nej, men nu får du sluta gråta. Du är ju inte ledsen på riktigt!

Min mamma skrev till mig på Facebook igår:

Kör på hanna, din röst behövs!

Tack mamma!

Här är några av de kvinnor som jag tyckte skrev tänkvärda inlägg igår:

Om mens: Enkel men komlicerad, Om kvinnan: Nattens bibliotek, Om individ vs. kvinna: Fantastiska Lina Mattebo, Ett inlägg som min mamma antagligen gillar: Gunillas blogg, Om en snedvriden bild av trygghet: Pour le moment.

-Jag försöker skriva om jämställdhet i vardagen, men det går inte, säger jag.

-Skriv att det inte finns någon jämställdhet i vardagen, säger han och somnar.

Det finns ingen jämställdhet i vardagen. Jag smakar på orden. Han och jag kommer aldrig bli jämställda. Jag ryser, jag fnyser. Han vet inte hur rätt han har.

Vi kan dela lika på allt. Vi kan diska varannan gång. Han kan vara karriärsman. Jag kärriärskvinna. Han kan vara hemmapappa, jag hemmamamma. I det moderna Sverige kan vi leva jämställt. Nästan.

Det går nämligen inte att komma ifrån mystiken. Kvinnan och mannen. Guds plan för dessa två olika kön. Det var tänkt att vi skulle leva tillsammans, men för den sakens skull inte smälta ihop till en svårbegriplig massa. Vi skulle vara just man och kvinna. Det är den där mystiken som drar oss samman. Att vi blev skapade för varandra.

Jag tittar på honom där han ligger och sover. Imorgon kommer han hem sent från jobbet. Jag kommer antagligen ha maten klar tills han kommer. Senare i livet kommer det vara ombytta roller. Vi kommer att ge och ta.

Jag blir snurrig i huvudet av att tänka på hela den här jämställdhetsgrejen. Jag slutar skriva här och lägger mig för att sova istället. Jag somnar in och vilar i att han där uppe måste ha någon mening med att vi är just som vi är: man och kvinna!

Detta inlägg är en del i en bloggstafett för att uppmärksamma internationella kvinnodagen. Fler inlägg kan läsas hos Sjumilakliv, Själv är bäste dräng, Hanna Axelsson, Miss Peach, Enkel men komplicerad, Lilla O, Nattens bibliotek, Suzannes, En avdankad akademikers tankar, Paperlace, McSarcne, Gråvädersdagar, Julia Skott, Orchid Pussy, The Pink Princess, Schmut, Linas funderingar, Ung Verdandist, Lisa Gemmel, Gunillas blogg, Catya – Sticks & Stones, Pour le Moment, Karriärmorsan, Sussie i vida världen, Cumulunimbus och Petra Jankov.

Jag jobbade då på en lokal annonstidning som gav ut en tidning i veckan. Jag var en förvirrad ung skribent, utan utbildning och med enda erfarenhet från den tidning jag nu jobbade heltid på. Resultatet av mötet med Amelia Adamo blev detta.

Amelia ler och levererar

God morgon Hanna, idag ska du intervjua Amelia Adamo. Det vet du väl vem det är?

Adele, Adame, Amelie… Vad var det nu hon hette. När jag googlar alla mina försök kommer varken tidningen Amelia eller ”fuskentreprenör” upp. Klockan 14.30 känner jag mer panik än jag gjort på länge. Nu vet jag vem hon är. Amelia Adamo, skaparen av magasinen Amelia, Tara och M. Detta är tidningar jag skulle äta upp min egen hatt för att få skriva för. Jag känner mig oförberedd och okammad. Varför valde jag ett par fula Converseskor till den här kjolen och hur kunde jag inte veta vem Amelia Adamo var? Jag skäms.

Ärlighet lönar sig inte alltid

Klockan 14.00 skakar vi hand med Amelia. Chefen knäpper kort åt höger och vänster och jag ler samtidigt som jag gnider skorna mot varandra. Jag stillar mig och tänker att det bästa jag kan göra nu är att vara mig själv och vara ärlig. Dörren stängs. Jag är ensam med Amelia. Hon ser på mig med en skarp blick och jag fumlar med blocket. Jag inleder med att berömma hennes framgång, vilket jag tyckte var ett bra drag och sedan kommer det. Jag erkänner att jag var tvungen att googla henne. Är jag dum i huvudet eller? Varför måste jag vara så brutalt ärlig jämt? Det känns som att Amelias blick äter upp mig.

Bortgjord och ego

Jag går tillbaka till mina noteringar, suckar och inleder vad som kommer bli ett mycket intressant samtal om hur man som ung och oerfaren ska lyckas inom media.
– Hanna, du får inte vara utbytbar. Är du inte bäst så får du se till att bli det, säger Amelia. Hon har själv känt på att kämpa för att bli bäst. Amelia gjorde en riktig klassresa då hon från en arbetarfamilj tog klivet in i de rikas liv med Svensk damtidning.
– Man måste erövra situationerna man är i och inte var rädd för att göra bort sig. Känslan av att vara bortgjort finns bara hos dig själv, och egentligen är det väldigt egoistiskt att tänka att andra inte har något annat att göra än att bara tänka på hur du har gjort bort dig, säger Amelia. Jag skäms igen. Inte nog med att jag är pinsam, jag är ego också.

Lite kvinnlig list

Som oerfaren skribent skrev Amelia som en kratta, men hon kunde få personer att berätta saker de inte riktigt hade tänkt att de skulle berätta.
– Jag härmar mycket, säger hon. Jag är en bra copycat som vågade bli journalist över en dag. Senare i min karriär så har jag också lärt mig att man måste ha lite kvinnlig list för att lyckas. Ofta säger de äldre män som sitter på pengarna att ingenting går. Då måste man matcha med bra argument. Sedan gäller det förstås också att le och leverera.

Vi överutbildar oss

Att vara snäll men hård är tydligen det som funkar enligt Amelia. Om hur man ska gå tillväga för att bli en bra journalist är hon dock lite kluven till.
– Det är uppenbart att vi överutbildar oss idag. När de inte finns några jobb så läser vi lite till. Som det ser ut idag så finns det inte plats för många journalister som vill förändra världen som det fanns förr. Marknaden avgör ju vilka skribenter vi får.

33 100 träffar

Att hitta sin egen nisch och marknadsföra sig själv på ett listigt sätt är något som Amelia har nämnt flera gånger. Jag känner mig dock lite tveksam till om tidningen Hanna skulle sälja i så många exemplar.
Vi avrundar vår pratstund och småpratar i den mörka trappan på väg ner mot gatan. Jag är glad att jag tog mina sneakers ändå, för hade jag tagit ett par högklackade skor hade jag säkert trillat i trappan och det hade varit så mycket värre!

När jag googlar Amelia Adamo lite senare får jag cirka 33 100 träffar. Hur denna fascinerande kvinna kunde ha undgått mig från början är och förblir ett mysterium.

Hanna Axelsson för KalmarPosten, våren 2008.

Teknikens utveckling för med sig både gott och ont. Numera kan man nämligen låna många böcker direkt till datorn och behöver på det sättet inte träda in i bibliotekets tysta värld och lukta sig fram till bästa bestseller. Nog för att det oerhört praktiskt att låna böcker direkt till datorn, men jag tänker nog fortsätta gå till bibblan och spana in de schackspelande invandrarfarbröderna och låta mig förföras av gemensam statlig egendom.

Svenska skrivregler till min dator med hjälp av Adobe digital editions

Det är David som gjort designen och jag har skrivit dessa två artiklar. Den ena är en intervju med tre olika personer, i en slags panel, och de samtalar om att våga tro på Gud. Den andra handlar om vad som ska få väga tyngst i ditt liv? Din tro eller rädslan för vad andra ska tycka?

Passa på att bli medlem i Ny Generation så att du får denna exceptionella tidning!

Ikon är lite tänkt så att den inte ska vara rädd för att ta tag i de där svårare frågorna som många tänker på, men kanske inte vågar prata om. Ett tema presenteras alltid från olika sidor och vi försöker att vända och vrida på problematiken för att uppmuntra eget tänkande. Teman som tidningen har haft nyligen är: Singel, Radikal, Jesus, Satan, Depp m.m. Om du har några förslag på vad Ikon1931, ett ungdomsmagasin på kristen grund, bör skriva om så är det bara att komma med idéer!